Prognosen för måndagen och tisdagen såg riktigt bra ut. Jag hade kollat ut en travers av Härjångsstötarna som jag gärna ville göra, och nu kändes det som det var läge. Jag drog upp till Vålådalen på söndagkväll och sov i bilen. Vaknade till strålande väder och en pinknödig hund. Släppte ut Vintra och satt igång att fixa frukost. Efter ett tag börjar jag fundera vart Vintra tagit vägen. Hon har bara varit borta en gång förut och då var det en tjej som plockat in henne i sin bil då hon trodde att Vintra sprungit vilse (Vintra var ca 50 meter från huset och fortfarande på gården). Pucko, kan man inte låta andras hundar vara? Nu när jag går ut för att leta efter Vintra ser jag henne på väg från parkeringsplatsen ledd i koppel av någon man. Jag ropar och han kommer tillbaka med Vintra. Han trodde att det var en bortsprungen hund på parkeringsplatsen och hade kopplat henne och gått iväg med henne medan jag var inne i bilen och fixade frukost. Jag vet att han bara ville väl, men va f...n. Man kan väl se sig omkring??
Väl sammanförda igen lastar jag av skotern och vi drar upp till Vålåstugan där jag parkerar skotern och sätter på skidorna.
Hela traversen tog fyra timmar, något snabbare än jag trott. Är framme vid Gåsen vid 14.00. Framåt kvällen kommer ett gäng tyskar med fyra hundspann. Det blir lite oväntat fullt i stugan, då det större huset fortfarande är igensnöat.
 |
| Helagsmassivet sett från Stora Härjångsstöten |
 |
| lunch i Gåsen |
 |
| solnedgång över Sylarna sett från Gåsen |
 |
| Turen utmarkerad med vitt mellan de röda punkterna.1227m fallhöjd, ca 18km |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar