north/north-east couloir, les courtes

Överflyttat från min gamla hemsida;

onsdag den 19 januari 2011

Efter att ha fått tips av Jimmy Halvardsson som varit i argentiere bassängen och turat, att de stora nordsidorna där såg fina ut, drog vi dit. Planen var att köra ett klassiskt brantåk på les courtes. Efter att skråat ner på glaciären från toppstationen på Grand Montes mötte vi Morgan som tillsammans med Andreas Franson hade åkt nordöst sidan ett par dagar tidigare. De hade haft fina förhållanden så vi bestämde oss för att köra samma åk. Nu var det ju spårat upp. Åket är gigantiskt stort med 1300 fallhöjd upp.

Det tog ca en timme med hudar fram till bergschrundet. Det fanns inget uppenbart ställe att korsa det. Där Morgan och Andreas gått upp hade det rasat ner lite och gick nu inte att nå över. Vi hittade ett ställe där man kunde sprajsa ut och få över en fot på andra sidan. Jag gick först och Markus säkrade mig. Efter att fått över bägge yxorna på andra sidan var det bara att häva sig över. Väl uppe gick jag på ca tio meter tills det var stabilare snö. Där satte jag upp ett ankare med skidorna och säkrade upp Markus. Efter oss gick Johan och Erika. Johan gick först. När han kommit över hann han ca en meter sedan trillade han ner i en glaciärspricka. Jag och Markus hade gått på samma ställe men då höll snöbryggan. När Johans huvud stack upp ur snön efter ett tag var han lite blek :-) Sprickan var enligt Johan ”bottenlös” men han hade landat på en hylla ca 2 meter ner, ungefär samtidigt som repet hade bromsat fallet. Jag och Markus valde att gå på då vi inte kände att vi stod på ett optimalt ställe. Kanske lite taskigt i efterhand, då både Johan och Erika hade twintipps och därmed svårt att få till något bra ankare.

Efter insteget var det bara att nöta på i drygt tusen höjdmeter. 100 flytt med vänster yxa, titta upp. 200 flytt höger fot, titta upp... så där höll det på. Trodde att vi skulle komma till himlen. 

Högst upp brantade det på en del (ca 50°) och under tio centimeter snö var det bitvis kärnis. En bit ner vart det bättre. Greppig vindpackad kallsnö. Bra att svänga i, men man hade fått en rejäl åktur om man ramlat. Fick höra att en svensk ramlat i starten ifjol. Det tar ett nog ett tag att hjula 1.5 km...  Han hade konstigt nog överlevt.