Hattrick i snasarna

På söndagen var vädret episkt och vi begav oss mot Lillsnasen för att få ett skönt åk i vårsorbet. Det var galet varmt hela vägen upp och det tidigare vädret i vintras var glömt... Nästan. David och jag körde den lilla rännan som var riktigt fin. I utloppet ur rännan som är lite flackare, och därmed i sämre vinkel mot solen än själva rännan, hade nysnön inte hunnit transformeras. Både jag och David höll på att stå på näsan rejält där när skidorna mer eller mindre sögs fast.

Sedan gick vi vidare mot Sönnertväråklumpen. Trots det varma vädret var det fortfarande kallsnö upp på nordsidan. På toppen av Sönner kollade David och jag in om det fanns någon möjlighet att åka ner direkt från toppen söderut. Tyvärr var det ca fem cm nyfallen snö som vilade på 2 cm is.

På väg upp för Sönner via nordsidan

här har jag brutit loss lite av istäcket som täckte insteget.

Efter att stått och tvekat lite gled vi ner ca tio meter åt vänster och hittade ett brant men isfritt insteg. Jag trampade ner en bit tills jag kunde se över konvexen och att det inte var några klippor i vägen. Sedan var det bara att glida in i linjen. Perfekt snö och ett av jämtlands finaste brantåk.

Sydsidan på Sönner med mina spår upp i den högra rännan.

 Väl nere mötte jag två norrmän som stått vid samma insteg tidigare men vänt och kört Näbbrännan. De hade tidigare kört direkta Nordsidan på Geten och haft bra förhållanden. Branta nordsidor i Snasarna brukar annars vara en sorglig historia av is och rimfrost. Vi slog följe och bestämde oss för att utnyttja läget och köra den sällan åkta nordsidan på Nordertväråklumpen.

Nordsidan på Norder

Vi hittade en liten ränna direkt från toppen, sedan en liten travers skiers right och sedan ner genom stenfältet. Det som brukar vara renblåst och nästan svallis var nu riktigt fint. Sedan ner till bilen där jag mötte upp med de andra. 1450 fallhöjd, episkt väder och tre fina "Brantåk" är en jackpott. Lägg till trevligt sällskap så har du säsongens bästa dag!

på traversen efter topprännan.