Himmel eller helvete? Längs Gran Canarias södra kust kan man lätt tappa hoppet för mänskligheten. Här finns nog inte ett hus som är byggt innan turistinvasionen kom igång på 60 talet. Komplex efter komplex ligger längs stränderna. 2 miljoner turister per säsong trängs här. Jag skulle gissa att cirka 1.8 miljoner av dem har som ända mål att bättra på den redan existerande övervikten samt vara småfulla och bli bli blåsta på pengar. Ingen av dem som jobbar här gör ett smack för att på något sätt överträffa sina gästers förväntningar (som antagligen är sjukt låga).
Kan du ha överseende med ovanstående så kan du få en billig resa med boende till ett skönt klimat. Tar du dig sedan upp i bergen så öppnar en helt annan ö upp sig. Här finns cykelvägar som skulle kunna platsa i cyklisternas himmel. Har aldrig sett så fina cykelvägar. Den brända utarmade natur som omger de södra turistorterna byts ut mot en lummig och ibland skogsbeklädd grön matta.
Vi hann med att klättra några dagar oxå. Klättringen är helt ok. Man klättrar på en röd klippa som känns som ett mellanting mellan granit och kalksten. Antagligen någon form av vulkanisk sten som ibland hade hål som kalksten men ibland kunde vara hal som frösöberget. Mestadels ganska korta turer i olika canyons. Hyfsade förare finns på nätet där man kan skriva ut skärmdumpar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar