Öppningshelg i storulvån

Efter vaeride vart det inte helt oväntat sjuksängen. Klart man skulle lyssnat på mamma och stannat hemma :-) Fram mot helgen började det kännas lite bättre. Vad verkar då förnuftigt? Att dra till Storulvån och hänga med trevliga kompisar och gå några fina toppturer, eller ligga hemma och bli helt frisk? Enkelt, mot Storulvån! Vi körde upp på fredag och sov i bussen. På lördag morgon var det -34° nere i Handöl och -24° utanför bilen på Storulvåns parkering. Min plan var att stå emot kompistrycket och istället gå en lugn tur tillsammans med Matilda. Joel, Anette, Mårten, Denny och två till drog iväg för att göra alla fem topparna som lite träning inför Keb Classic.
   Matilda är nu i vecka 32 och det var ett mer passande tempo för mina luftrör att göra sällskap med henne idag. När vi korsade Ulvån bet det bra i kinderna, men desto högre upp på Miektjieburrientjahke vi kom desto humanare vart temperaturen. Vid trädgränsen var det rätt behagligt och man kunde känna solen värma lite grann. Snön var fantastisk och vi fick ett fin åk ner längs sydsidan. Dock finns det ett rejält svagt rimfrostlager i snön och på flera ställen suckade det riktigt ordentligt i snön.

-24° men vindstilla och en sol som börjar värma.

Matilda på väg upp med snasarnas 5 toppar i bakgrunden.

Väl tillbaka mötte vi upp med de andra och hade en trevlig middag och ett skönt kvällshäng. Även Martin och Cissi dök upp.

I dag kunde jag inte stå emot grupptrycket och hängde på upp mot Sönner medan Matilda tog en plattur. Vi vart ett rätt stort gäng med Joel, Anette, Denny, Cissi, Martin och Daniel. Min plan var att gå lugnt och andas genom näsan hela turen, Det gick så där när man har snabba kompisar :-) I dag var det betydligt molnigare och sikten en bit upp på Sönner var minst sagt konturlös. Det var inte någon inversion idag så med vindens hjälp var det rätt kyligt på fjället idag.